I en PR-relaterad undersökning av 4687 vuxna (över 18 år) och 2717 barn (8-17 år) genomförd på uppdrag av Symantec i åtta länder USA., England, Australien, Tyskland, Frankrike, Brasilien, Kina och Japan konstateras:
“We discovered that about half of adult Internet users (52%) around the world report having made friends online, leading us to believe that the old adage of “don’t talk to strangers” doesn’t apply when in online worlds. More surprising was that about half of users who made friends online (46%) said they enjoyed those relationships as much or more than friendships made offline. Other online activities ranking high around the world are dating (23%), using social networking sites (50%), and playing games (72%).”
Först och främst kan man fråga sig huruvida deras antaganden om att “inte tala med främlingar” inte gäller Internet verkligen är giltigt. För att en relation mellan två människor ska kunna upprättas måste de till en början vara “främlingar” med varandra, utanför som på Internet. Det vore konstigt att föreslå att människor aldrig talat med varandra på Internet tidigare. När det gäller “vänskap”så är det en annan sak; att skapa ett starkt socialt band till en annan människa kräver tid , engagemang och förtroende. Detta kan tydligen Internet bidra med, det är inget hinder att det är en medierad vänskap.
I samma pressrelease förekommer detta citat:
“´Parents are in the dark when it comes to knowing what their kids are doing online. They don’t have a clue how much time their kids are spending online. They don’t know where their kids are going when they are online. And, they certainly don’t know who their kids are talking to online. This report clearly demonstrates a global digital divide between parents and their cyber-savvy children. We’ve always taught our children not to talk to strangers in the offline world, and now we must teach our children how to safely exist in an online world filled with strangers.´ Marian Merritt, Internet Safety Advocate, Symantec.”
Här handlar det givetvis om att marknadsföra företagets produkter för ökad “internetsäkerhet”. Samtidigt så förespråkar Meritt att föräldrar ska övervaka barnens internetaktivitet: vad de gör och vilka de pratar med. Den digitala stratfieringen ska överbryggas genom kontroll. Kontroll och autonomi måste övervägas i relation till den personliga integriteten. Framförallt handlar det om att få barn att förstå att det som händer på Internet har verkliga konsekvenser även om det är tillsynens virtuell värld. Självklart bör det finnas en samsyn mellan barn-vuxen och kommunikation. Därför är det viktigt att inte fördöma det som barn och ungdomar gör på Internet.
Se även, unga nätkulturer.
