Det finns en rörelse kopplad till anonymitetsbegreppet som lämpligt nog kallar sig för Anonymous. Även om det inte är en enhetlig grupp och inte inkluderar alla anonyma användare på internet så är det en social rörelse som drar fördel av den uppfattade, eller självskapade, anonymiteten på internet. Rörelsen verkar vara koncentrerad till företeelser i USA, där den byggt upp kulturella element och sätt att tala på forum. Anonymiteten öppnar upp för frispråkighet. Yttrandefrihet är något som försvaras av rörelsen. Den har vänt sig mot scientologerna och menar, kortfattat, att de hindrar yttrandefriheten och det sociala livet för människor som är medlemmar.
Anonymous (anonym) består av användare till vissa webbsajter och internetforum. Namnet är taget från den anonymitet under vilken användarna postar bilder och kommentarer. Namnet är inte knutet till någon speciell grupp utan används mer om medlemmar av internetkulturen. Anonymous har ingen hierarkisk struktur och inte heller någon ledare utan litar till individers bidrag till gruppen. Anonymous har flera måtton knutna till sig, ett av de mest använda är ”We are Anonymous. We are Legion. We do not forgive. We do not forget.”(Vi är Anonyma. Vi är Legion. Vi förlåter inte. Vi glömmer inte.) (Wikipedia)
Att organisera människor som skapar sig själva genom text, i en odifferentierad massa, är en intressant företeelse i radikalt förtroende. De delar en gemensam hållning och syn på vad internet ska vara och hur samhället i vissa frågor ska utvecklats mot. Detta gör organiseringen möjlig genom den delade kulturen. Kanske går det även att tala om någon motsvarighet i Sverige. Det skapas vissa förhållningssätt som förknippas med anonymiteten på internet och de anonyma användarna. Yttranden behöver inte tänka på de faktiska konsekvenserna om personen i sig inte behöver ta ansvar för dem. Så kallade ”hatkulturer” skulle då vara ett uttryck för detta.
Skillnaderna mellan de medierade livet på internet och det utanför, med avseende på sociala relationer, behöver inte vara så olikt varandra. Aktiviteter medieras på internet och relationsbyggande bygger på för-existerande relationer. Tendensen är att inkludera livet utanför internet till internet, och vise versa, dvs. integrationen av internet i vardagen. Facebook utgör ett ypperligt exempel på hur dessa två världar möts samman och i förlängningen kan förstärka varandra. Detta då tjänsten baserar sig på för-existerande sociala relationer, från utanför internet. Möjligheten att förlänga nätverket på tjänsten blir beroende om man har haft kontakt med personen utanför internet.
Chansen att lära känna helt nya människor, från helt andra geografiska platser minskar. Marshall McLuhan menade att media, och teknikens utveckling, skulle skapa en ”global by”. En by där man kan känna sig mer nära FNs generalsekreterare Ban Ki-Moon än ens närmsta granne. Andra tankar kring detta är om att varje människa känner varandra i sex steg från varandra (se här).
Men om man avfärdar Facebook helt som en offline-replika så är man inne på fel spår. Facebook möjliggör kollektiva handlingar mellan personer som aldrig behöver ha träffat varandra tidigare. Detta kan ske genom spontana arrangemang, som att samla personer för en demonstration mot djurhållningen i Sverige. Än så länge är det många triviala uppslutningar som inträffar, som att samla personer till en knattematch i fotboll (läs tidigare inlägg). Det finns dock en oerhörd makt i detta, det är lätt att kalla det för demokrati, men det är en instabilitet som skapas. Människor kan agera utan förnuft och skapa oåterkalleliga situationer.
Detta kan relateras att människor ”skammar” varandra på internet, filmklipp och berättelser om pinsamma händelser kan spridas och fastna på internet. Många saker fastnar på internet, det skapas digitala fotavtryck. Vem är du? Är en fråga som med rätta ställs av människor, men alltför ofta så kommer svaret från en sökning på Google.
Många lever sina liv på internet och skapar avtryck för framtiden av sin aktivitet. Dock är det mycket aktivitet som sker bakom lyckta dörrar, som inte fastnar på nätet för framtiden. Interaktioner sker sporadiskt och försvinner.
Avlyssning av dessa interaktioner kan anses vara ett brott mot den personliga sfären, som ska hållas utanför yttre inblandning. Den nya FRA-lagen kan anses tränga inom denna sfär (detta diskuteras mer utförligt på annat håll).
Det jag framförallt tycker är intressant är det motstånd som presenteras, exempelvis av Fria Tidingen genom webbsidan HejFRA. Där föreslås att besökarna ska klistra in texter med ord, som kan tänkas plockas upp av de filter som FRA tillämpar för manuell granskning, i de interaktioner som de har på internet. På så sätt skapas det en större arbetsbörda för de personer som ska granska materialet.
Tanken med att förvanska vad som verkligen sker på internet handlar om förhållandet mellan människor och internet. Vi lever ut våra liv på internet, samtidigt som vi kan styra det med en medvetenhet om att vi kan vara observerade. På så sätt anpassas beteendet på internet efter situationen. All aktivitet på internet kan därmed ifrågasättas om det är en planerad handling för att det som sker ska framstå på ett visst vis. Detta kan även överföras på exempelvis att ge felaktig information till tjänster på internet, såsom applikationer på Facebook, eller att använda sig av påhittade personuppgifter (se tidigare inlägg).
I det yttersta handlar då detta om autenticitet. I många andra fall har det påvisas finnas diskrepans mellan människa och dess internet aktivitet. Ibland uppmuntras det, som ovan, eller i annat fall ska förhållandet befinna sig i jämvikt. Detta kan exemplifieras med att man förväntas vara samma person på internet, ha samma identitet, som utanför internet för att inte tappa ansiktet (se uppsats om detta här).
Senaste numret av nyhetsbrevet från PR- och kommunikationsföretaget Springtime skrivs det om de nya folkrörelser som uppstår genom de kontaktytor mellan människor som skapas genom öppna rum för utbyte och engagemang över sociala nätverk. Med andra ord, att folk som inte direkt behöver känna varandra organiserar sig spontant och strävar, genom en kollektiv handling, mot ett gemensamt mål. Det är således en decentraliserad organiserad sammanslutning av människor som tillfälligt, men kan bli varaktigt, sluts upp och bland annat har potentialen till att bli en maktfaktor.
Detta beskriver det som ofta omnämns som ”smart mobs” eller flash mobs. Som förövrigt är just det som bloggen Smart mobs handlar om.
Det intressanta med detta nyhetsbrev är inte detta fenomen i sig utan det exempel som de använder. Genom Facebook har medlemmar kunnat anmäla sig till att heja fram ett slumpvis utvalt knattelag i fotboll i bland annat Malmö. Enligt Skånska dagbladet anmälde sig drygt 800 personer redan i mars för detta event i Malmö som skulle ske i april. Vad som sen skedde förtäljer inte artikeln, men fotbollsförbundet ställde sig kritisk till engagemanget. I videofilmen ovan visar vad resultatet blev av en uppslutning för samma syfte i Stockholm.
Nu på söndag är det dags igen, men denna gång är det i Linköping då Hemgårdarnas BK ska hejas fram när de möter LKB Gottfridsberg.
Läser ett intressant och angeläget inlägg på SmartMobs. Författaren menar att människor nås av ett medierat budskap om en händelseutveckling som de kan förändra.
Den burmesiska militärjuntan har skurit av förbindelsen till omvärlden och begränsar hjälpsändningar. Samtidigt nås människor via twitter, bloggar, bilder och videos om händelsen. Vi är delaktiga i det som sker, fast på distans. Informationen finns där och det kan vara möjligt att agera tillsammans i gränssnittet för att förändra situationen. Hur stort moraliskt ansvar har var enskild individ?
På danska politiken.dk är det möjligt att spekulera i framtida nyhetshändelser.
I Nyhedsspillet køber du aktier i nyheder. Når du opretter dig som bruger får du 100.000 Poletter som startkapital, som du kan købe aktier for.
Kursen på en aktie viser spillernes samlede vurdering af sandsynligheden for den begivenhed, aktien beskriver.
Du kan f.eks. købe aktien Der måles over 20 grader i april, hvis du tror, det vil ske. Hvis Der måles over 20 grader i april, modtager du 100 Poletter. Hvis ikke taber du din investering. Se mere her
Detta är egentligen ingen större skillnad från de spelsidor redan idag finns på internet, där det går att spekulera och satsa pengar i många olika områden. Skillnaden är att detta nyhetsspel fungerar nyhetshändelserna som aktier, så att värdet (sannolikheten att det inträffar baserat på hur många som köper en post i händelsen) förändras och kan köpas och säljas. Det handlar då inte om det absoluta skeendet i binärt avseende: skedde eller skedde inte utan en spekulation om sannolikhet baserad på kollektiv intelligens. Därför får man samtidigt fundera kring kollektiva handlingar, sociala dilemman och spelteori och hur de slår igenom när något specifikt sker i media sfären, eller för den delen: någon annanstans. Det kan utgöra en indikator på vad som faktiskt kommer att ske. Ofta händer det att spelsidor på internet används som källa för att diskutera en framtida händelses sannolikhet att inträffa.
Jag skriver om internet ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. En grundläggande tanke är att internet integreras i vardagslivet. Vad är det för sociala och emotionella upplevelserna som skapas av denna integration? Hur förändras vår kommunikation med varandra? Hur kan man förstå förhållandet mellan teknik, individ och samhälle?
(cc)
