Arkiv för internetsociologi
januari 3, 2009 vid 12:38 e m
· Arkiverad under anonymitet, internetsociologi, kollektiva handlingar, kultur, sociala rörelser ·Taggad anonymitet, anonymous, förtroende, kultur, organisation, scientologi
Det finns en rörelse kopplad till anonymitetsbegreppet som lämpligt nog kallar sig för Anonymous. Även om det inte är en enhetlig grupp och inte inkluderar alla anonyma användare på internet så är det en social rörelse som drar fördel av den uppfattade, eller självskapade, anonymiteten på internet. Rörelsen verkar vara koncentrerad till företeelser i USA, där den byggt upp kulturella element och sätt att tala på forum. Anonymiteten öppnar upp för frispråkighet. Yttrandefrihet är något som försvaras av rörelsen. Den har vänt sig mot scientologerna och menar, kortfattat, att de hindrar yttrandefriheten och det sociala livet för människor som är medlemmar.
Anonymous (anonym) består av användare till vissa webbsajter och internetforum. Namnet är taget från den anonymitet under vilken användarna postar bilder och kommentarer. Namnet är inte knutet till någon speciell grupp utan används mer om medlemmar av internetkulturen. Anonymous har ingen hierarkisk struktur och inte heller någon ledare utan litar till individers bidrag till gruppen. Anonymous har flera måtton knutna till sig, ett av de mest använda är ”We are Anonymous. We are Legion. We do not forgive. We do not forget.”(Vi är Anonyma. Vi är Legion. Vi förlåter inte. Vi glömmer inte.) (Wikipedia)
Att organisera människor som skapar sig själva genom text, i en odifferentierad massa, är en intressant företeelse i radikalt förtroende. De delar en gemensam hållning och syn på vad internet ska vara och hur samhället i vissa frågor ska utvecklats mot. Detta gör organiseringen möjlig genom den delade kulturen. Kanske går det även att tala om någon motsvarighet i Sverige. Det skapas vissa förhållningssätt som förknippas med anonymiteten på internet och de anonyma användarna. Yttranden behöver inte tänka på de faktiska konsekvenserna om personen i sig inte behöver ta ansvar för dem. Så kallade ”hatkulturer” skulle då vara ett uttryck för detta.
(cc)
Permalänk
september 9, 2008 vid 8:28 e m
· Arkiverad under McLuhan, användare/internet, digital footprint, emotioner, internetsociologi, kollektiva handlingar, offentligt/privat, självpresentation, skam, smart mobs, stolthet och skam, teknologisk utveckling, web 2.0 ·Taggad digitala fotavtryck, global by, google, kollektiva handlingar, offline/online, skam, sociala nätverk
Skillnaderna mellan de medierade livet på internet och det utanför, med avseende på sociala relationer, behöver inte vara så olikt varandra. Aktiviteter medieras på internet och relationsbyggande bygger på för-existerande relationer. Tendensen är att inkludera livet utanför internet till internet, och vise versa, dvs. integrationen av internet i vardagen. Facebook utgör ett ypperligt exempel på hur dessa två världar möts samman och i förlängningen kan förstärka varandra. Detta då tjänsten baserar sig på för-existerande sociala relationer, från utanför internet. Möjligheten att förlänga nätverket på tjänsten blir beroende om man har haft kontakt med personen utanför internet.
Chansen att lära känna helt nya människor, från helt andra geografiska platser minskar. Marshall McLuhan menade att media, och teknikens utveckling, skulle skapa en ”global by”. En by där man kan känna sig mer nära FNs generalsekreterare Ban Ki-Moon än ens närmsta granne. Andra tankar kring detta är om att varje människa känner varandra i sex steg från varandra (se här).
Men om man avfärdar Facebook helt som en offline-replika så är man inne på fel spår. Facebook möjliggör kollektiva handlingar mellan personer som aldrig behöver ha träffat varandra tidigare. Detta kan ske genom spontana arrangemang, som att samla personer för en demonstration mot djurhållningen i Sverige. Än så länge är det många triviala uppslutningar som inträffar, som att samla personer till en knattematch i fotboll (läs tidigare inlägg). Det finns dock en oerhörd makt i detta, det är lätt att kalla det för demokrati, men det är en instabilitet som skapas. Människor kan agera utan förnuft och skapa oåterkalleliga situationer.
Detta kan relateras att människor ”skammar” varandra på internet, filmklipp och berättelser om pinsamma händelser kan spridas och fastna på internet. Många saker fastnar på internet, det skapas digitala fotavtryck. Vem är du? Är en fråga som med rätta ställs av människor, men alltför ofta så kommer svaret från en sökning på Google.
Permalänk
juli 7, 2008 vid 8:20 e m
· Arkiverad under berättelser, bloggande, emotioner, forskning, internetsociologi, media, normer, offentligt/privat, stolthet och skam, unga föräldrar, uppmärksamhet ·Taggad attention, norms, private/public, shame/pride, weblog, young parent
Last month I finished an essay about weblogs and young parents. It concerned how the norms about young parents and the boundaries of private and public were negotiated in this space. Read it here, or as PDF (all in english).
Abstract
The purpose of this qualitative study has been to give an understanding of how norms and boundaries of private and public associated with young parents are expressed and negotiated on weblogs controlled by young parents. The understanding of this may lead to evaluate the weblogs as media and its role in society and culture.
The theoretical model used is based on a theoretical examination of norms as reflection of culture and society and how emotions can negotiate these norms. The model is further developed by considering how the media of weblogs restructure the boundaries of private and public and makes self-expression a question of negotiating these boundaries. Of this transformation the weblog can be considered a public space and therefore need behavior in such places also be considered.
The findings in the study show that a dominating normative perspective is supported and defended in the weblog. There is a potential for the weblog to be used as an organizing tool for the creation of a joint perspective that may cause effects in the society. Independency versus dependency is negotiated. Dependency on social welfare and parents for economical and social support are seen as unwanted and independency is premiered. Maturity and immaturity is also negotiated. Maturity is used as an argument for having a child at young age and immaturity is used a counter strategy to question the legitimacy of the young parent. Shame and pride are the overarching practical strategies for negotiating these norms. Pride has been used for changing norms to ones perspective or strengthening the perspective. Shame has been used upon others to make them feel uncomfortable about their perspective and to make them change it. Attention management is used to give focus on or to take focus from wanted or unwanted perspectives. The boundaries of private and public gets re-negotiated as leakages from backstage appear on the weblog.
Read it here, or as PDF (all in english).
Permalänk
februari 21, 2008 vid 9:52 e m
· Arkiverad under forskning, internetsociologi, web 2.0 ·Taggad forskning, internetsociologi, web 2.0
Jag har läst David Beer och Roger Burrows artikel ”Sociology and, of and in Web 2.0: Some Initial Considerations” från 2007. De redogör för grunderna i web 2.0; kortfattat olika aspekter av: användargenererat innehåll, deltagande och kollaborationer. De ger många tydliga och stundtals underhållande exempel på olika web 2.0 applikationer och dess sociala konsekvenser. De diskuterar tre övergripande fenomen relaterade till web 2.0 (redovisas nedan).
a) Produktion och konsumtion av innehåll – dessa roller var tidigare separerade men börjar nu smältas samman. Internetanvändarna skapar, redigerar, delar och diskuterar innehåll samtidigt som de konsumerar innehåll.
b) Hur privat information tenderar till att hamna i det publika – detta kan omvandlas till frågor om vem som har tillgång till denna information, vad den används till och vad har det för emotionella och sociala konsekvenser.
c) Retoriken kring ”demokratisering” – ofta talas det om att Internet bryter ner hierarkier gränser och begränsningar när de i själva verket bygger upp nya hierarkier, gränser och begränsningar.
För att sociologiskt studera web 2.0 så måste man bli en deltagande observatör och se möjligheten att använda sig av web 2.0 applikationer i sin forskning för datainsamling. Som ett första steg förespråkar författarna en deskriptiv sociologi.
Permalänk
