Internetsociologi

Till en viss utsträckning framhäver livsstilar och smaker vissa varumärken genom de (status)symboler som används och traderas. Den kanske tydligaste föreställningen om den “levande reklampelaren” är idrottskvinnor/män. Ibland blir det allt för uppenbart att reklammakarna har varit i farten. Detta kan exempelvis åskådliggöras när professionella skidåkare efter ett åk lyfter en skida i vädret för att visa att de åkte med märket X och “så här bra gick det”.

Konsumtionssamhället kan nu få ytterligare nya utposter på Internet. I försöken att skapa nya marknader i det alltmer explicit “sociala” Internet kan nu den enskilda individen bli en reklambärare via den sociala applikationen SocialVibe. Detta sker exempelvis genom att på sociala nätverkssidor visa upp ett utvalt varumärke. De som lyckats generera mest klick är personer med hög status inom vissa avgränsade sociala världar med många besökare på deras profiler och dessa personer är då även åtråvärda för företagen som gärna vill skapa en koppling till deras varumärke.  I gengäld kan de som gör reklam dels få en premie och dels indirekt donera pengar till ett välgörande ändamål. Detta blir ett sätt att förena företagens mål om att nå ut med ett budskap och individens mål att göra en god sak genom att donera pengar och få premier. Dessutom kan varumärkena i sig stå för sådana värden så att personens status kan höjas än mer.  Här uppstår ett problem för de målmedvetna som inte har den trafik på sin blogg, eller vad det nu må vara, att skapa trafik på något sätt.

Däremot har företagen ingen möjlighet att reglera hur deras varumärke används, det sammanhang och därmed den framställning varumärket får. Eftersom att användarna själva får välja vilka varumärken de vill representera används de antagligen till övervägande del för att generera potentiella kunder. Självklart finns det ideologiska konsekvenser av detta, varor från storföretag letar sig på ett nytt sätt ner på mikronivå genom media och flyter in i personens uppfattade sociala identitet.

Det sätt som media organiseras har en påverkanskraft på det innehåll som förmedlas genom mediet. Den utsträckning som ägandeskap påverkar detta innehåll i framförallt västerländska liberala marknadsekonomier är omdebatterat. Emanerar all ekonomisk, politisk och symbolisk makt för organisationen från en enda person eller styrelse? Har den enskilda aktören någon möjlighet att uttrycka sina egna åsikter och analyser? Det lär dock vara vanligt att inom organisationen tillämpa självcensur för att hamna i harmoni med de riktlinjer och mål som organisationen har.

Koncentrationen av ägarskap inom media konglomerat ställer väcker frågor om hur diverserad informationen från dessa kan bli när produktionsleden förkortas och slås ihop - även kallat synergi - för att effektivisera och maximera vinsten. Det sker även sammanslagningar mellan företag för att kunna överleva konkurrensen från konkurrenter. Tillväxten av konglomerat sker även på ett horisontellt och vertikalt plan. Med horisontellt menas att ägandet inom liknande marknader, som telefonindustrin och kabeltvindustrin, och med vertikalt menas att äga allt fler produktionsled från ax till limpa.

Hur förhåller det sig då på Internet? Social media, open source, creative commons och liknande verkar inte bädda mjukt för ett profitdrivande företag eller konglomerat. Det är trotsallt det kollektiva volontärarbetet som bygger upp denna motståndssfär. Å andra sidan ökar annonseringen på Internet, enligt Institutet för reklam- och mediestatistik ökade Internetannonseringen med 35% mellan 2006 och slutet av 2007 (se artikel på IDG.se). Det är en lukrativ marknad, där företag kan dra nytta av gratis arbete och att bara använda sig av en webbsida eller tjänst är att skapa värdefull information som kan leda till profit. Det finns andra gångbara modeller och alla tjänster och webbsidor är inte vinstdrivande.

På Internet existerar det ett antal konglomerat. Amy Webb på Mydigimedia intresserar sig för detta och har ett RSS-flöde med de senaste nyheterna kring sammanslagningar, uppköp och försäljningar inom nya medier. Det finns även en sammanställning av de konglomerat som existerar på Internet, i denna pdf. Yahoo!, News Corporpation, Google, AOL, IAC och Microsoft är de som finns med på listan. Detta visar också på vilken betydelse den eventuella sammanslagningen mellan Yahoo! och Microsoft skulle få. Detta skulle ytterligare koncentrera ägandet, åtminstone inom denna lista. Vad har dessa företag gjort och vad kommer de att göra med sin makt?

Se även Paul Thurrott analys av Microsofts eventuella uppköp av Yahoo!. I analysen läger Thurrott fokus på Microsofts roll i uppköpet och hur detta är ett led i deras nu mer aggressiva sätt att expandera. Uppköp kommer att möjliggöra större trafik, profit och, för företaget, positiva synergieffekter kommer att uppstå i och med detta utgör Microsoft en än större konkurrent till framförallt Google.