Ett EU-finansierat projekt, Primelife, har inrättats för att utveckla internetlösningar och applikationer som ska leda till en ökad personlig integritet samt diskutera identitetshantering på internet. Från Sverige deltar Karlstads universitet och dess datavetenskapliga avdelning i projektet.
Individuals in the Information Society want to protect their autonomy and retain control over personal information, irrespective of their activities. Information technologies hardly consider these requirements, thereby putting the privacy of the citizen at risk. Today, the increasingly collaborative character of the Internet enables anyone to compose services and to contribute and distribute information. Throughout their life with all its different facets, individuals will leave a trail of personal data. This enables various drawbacks for citizens and forms of unforeseen data use not endorsed by the citizens concerned. Employers access applicants’ online community profiles before inviting them to a job interview. Social networks in different countries have used details of customer’s online shopping habits or personal preferences without their permission. Such incidents raise substantial new privacy challenges:
how to protect privacy in emerging Internet applications such as collaborative scenarios and virtual communities
how to maintain life-long control over one’s private sphere.
Jag har under en tid använt mig av Diigo som ett verktyg för att studera internet. Diigo är en tjänst för att skapa sociala bokmärken och anteckningar. Förra veckan släpptes version tre av deras tillägg till webbläsaren med ett ökat fokus på interaktivitet mellan medlemmar (för en recension se här)
Tillägget möjliggör att enkelt lägga till och tagga bokmärken, skapa anteckningar och noteringar. Systemet som fångar upp denna information, som kan hållas privat, gör det möjligt att på samma sätt som delicious söka igenom andras bokmärken. Skillnaden med denna tjänst är tillgången till andras anteckningar och tankar kring webbsidor. Detta kan skapa en kritisk offentlighet gentemot webbsidors innehåll, där användarna får mer att säga till om. Flera perspektiv kan tillgängliggöras och kunskap kan byggas upp med hjälp av andra läsningar.
Jag har läst David Beer och Roger Burrows artikel “Sociology and, of and in Web 2.0: Some Initial Considerations” från 2007. De redogör för grunderna i web 2.0; kortfattat olika aspekter av: användargenererat innehåll, deltagande och kollaborationer. De ger många tydliga och stundtals underhållande exempel på olika web 2.0 applikationer och dess sociala konsekvenser. De diskuterar tre övergripande fenomen relaterade till web 2.0 (redovisas nedan).
a) Produktion och konsumtion av innehåll - dessa roller var tidigare separerade men börjar nu smältas samman. Internetanvändarna skapar, redigerar, delar och diskuterar innehåll samtidigt som de konsumerar innehåll.
b) Hur privat information tenderar till att hamna i det publika - detta kan omvandlas till frågor om vem som har tillgång till denna information, vad den används till och vad har det för emotionella och sociala konsekvenser.
c) Retoriken kring “demokratisering” - ofta talas det om att Internet bryter ner hierarkier gränser och begränsningar när de i själva verket bygger upp nya hierarkier, gränser och begränsningar.
För att sociologiskt studera web 2.0 så måste man bli en deltagande observatör och se möjligheten att använda sig av web 2.0 applikationer i sin forskning för datainsamling. Som ett första steg förespråkar författarna en deskriptiv sociologi.
Jag fann en artikel i Washington Post via Internetforschung som handlar om vem det är som studerar de sociala nätverkssidorna på Internet. Författaren till artikeln, Monica Hesse, menar att den bloggande danah boyd är den som rönt störst uppmärksamhet inom detta forskningsfält och att detta har skapat en förbittring inom forskningsvärlden.
Hesse beskriver studiet av sociala nätverkssidor som en kamp mellan olika discipliner:
“The race is on — to an extremely obscure wing of the ivory tower. Who will own the study of the social networking sites? Is it computer science or behavioral science? Is it neuropsychology or artificial intelligence? PhDs around the country are trying to figure out, in their esoteric and socially awkward way, how to get in while the getting’s good.”
Det vore intressant att se en sammanställd lista på institutioner vid högskolor och universitet som bedriver samhällsvetenskapliga studier av Internet. De må vara så att discipliner konkurrerar om liknande forskningsområden, men skillnaderna ligger i de frågor som ställs.
Jag skriver om internet ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. En grundläggande tanke är att internet integreras i vardagslivet. Vad är det för sociala och emotionella upplevelserna som skapas av denna integration? Hur förändras vår kommunikation med varandra? Hur kan man förstå förhållandet mellan teknik, individ och samhälle?
