Idag är det Safer internet day, som arrangeras en gång per år. Bland annat så har det slutits ett avtal mellan flertalet sociala nätverkssidor för att öka säkerheten för personer under 18 år på nätet (se pressrelease). Detta avtal ska förmå ungdomar att hantera sådant som emobbning och gromning. Mer konkret handlar det om att göra det lättare att rapportera om missbruk, att på olika sätt dölja profiler från andra användare och försöka förhindra personer under 13 år att använda tjänsterna som tillhandahålls. Kan passa på att publicera ett videoklipp som skapats på intiativ av EU som ska sändas runt om i Europa. Än så länge är det bara 300 personer som har sett klippet.
Klippet finns även att se på keepcontrol.eu, där även tips ges på vad man kan göra när man själv utsätts för (e)mobbning (se även Mediarådet och BRIS).
Fryshuset i Stockholm har en verksamhet som kallas för nätvandrarna. Meningen är att dessa nätvandrare ska fungera som ett vuxet stöd för ungdomar där de interagerar på internet. Konceptet går helt enkelt ut på att vara tillgänglig. Under sommaren kommer de anordna en utbildning för en intresserade allmänheten.
Ny utbildning på Fryshuset: Att nätvandra 2008-04-18
Vilket ansvar har vi vuxna för att engagera oss i det som händer på nätet – och hur tar man som vuxen ansvar på nätet?
Vad gör en nätvandrare och hur gör man när man nätvandrar? Är nätet farligt? Hur kan man använda sig av nätet när man jobbar med ungdomar?
Kursen leds av medarbetare i Fryshusets projekt Nätvandrarna, och syftar till att problematisera kring frågor om ungdomar och Internet. Kursen tar avstamp i Nätvandrarnas erfarenhet av att finnas mitt bland ungdomarna på nätcommunities, men lyfter också upp generella frågor kring Internet. Du får en kortfattad översikt om hur communities är uppbyggda, och du får också möjlighet att själv prova på att vandra.
I Utbildningsradions projekt Mitt Liv 2.0 / Ungas vardag på nätet publiceras digitala berättelser om ungas liv på Internet. De digitala berättelser som finns tillgängliga idag handlar inte bara om livet på Internet, som nedladdningen av musik och att hitta internetbaserade vänner, men även skillnaderna och likheterna mellan att vara på och utanför Internet.
Projektet beskrivs såhär:
”Mitt liv 2.0 är ett projekt kring ungas vanor på Internet, som har syftet att belysa problemen men främst möjligheterna på nätet, och överbrygga klyftan till vuxna som inte delar dessa erfarenheter. Tanken är att projektet ska skapa en säkrare användning av Internet bland barn och unga, och att det ska sprida kunskap och öka förståelsen för barns och ungas vardag på nätet. På så vis vill vi inspirera till samtal om det sociala livet på nätet – mellan barn, unga och vuxna, så att vuxna bättre förstår vad nätet betyder för barn och unga idag.”
Projektet är skapat ur svenska medierådets kampanj: Det unga Internet. Detta som i sin tur är en del av ett europeiskt handlingsprogram för en säkrare Internetanvändning. Medierådet vill med denna kampanj:
”öka medvetenheten och uppmuntra till dialog mellan barn och vuxna om säkert användande av internet och visa på mediets fördelar.
utveckla och sprida verktyg och metoder för en säkrare användning av nätet
stödja kunskap om internet och källkritik och lära barn att hantera nya medier på ett ansvarsfullt sätt.
samarbeta med viktiga aktörer för att tillsammans öka medvetandet om Internetsäkerhet.
informera om filtreringsprogram, säkerhetstjänster och hotlines.”
I videon nedan påstås två reklammakare utsättas för subliminal påverkan, eller priming. Denna sublimering påverkar en kommande, till sublimeringen relaterad, kreativ handling. Antagandet är att en viss information från omgivningen percipieras undermedvetet och gör att individen agerar på ett, för detta fall, förutsägbart sätt.
Det handlar således om dolda symboler i omgivningen. De befinner sig till en början utanför ett språkstrukturellt sammanhang och därmed betydelse eftersom de inte relaterar till något. Men de kommer att få mening i ett kommande sammanhang. Detta ifrågasätter individen som aktivt meningsskapande och i full kontroll av sitt liv. Om nu någon har påstått det.
Detta kan också relateras till gestaltteorin som har ett grundantagande att perceptionen har en ekonomisk karaktär: istället för att kognitivt skapa en direkt visuell avbild av exempelvis en omgivning, så simuleras vissa delar av avbildningen av omgivningen (det är därför vi upplever optiska illusioner) för att spara energi till andra aktiviteter. Ett annat antagande är att perceptionen delar in omgivningen i figur och bakgrund. Figur handlar om det som fokuseras i medvetandet och uppmärksammas, bakgrund är det som hamnar utanför fältet för uppmärksammas och kommer inte att uppfattas direkt. Därmed skulle vi ständigt vara påverkad av en flytande bakgrund; som påverkar oss. I ett kommande inlägg gällande Internetmediet och dess budskap kommer jag återkomma till detta.
Något som bör få mer uppmärksamhet är själva situationen där den sublimerade informationen används. Här handlar det inte bara om en passiv individ som rakt av reproducerar något tidigare upplevt. Självklart utformas experimentet så att det som ska sublimeras har relevans för den kommande situationen. Om personerna i filmen istället skulle visats ett rött tåg, fyra tandpetare och ordet ”världskrig” när de ska måla ett koncept för en biografkedja så har jag svårt att tro att de använder sig av just detta i konceptet. Därför har kulturen en viktig roll, det existerar pikorala konventioner: utbredda kulturella sätt att avbilda; likt döden inom kristen religion, som används i videon, och dess konnotation med pärleporten.
För ett par månader sedan gjorde jag en studie om barns uppfattningar om datorer. Barnen, som var i åldern 4-5 år, fick rita en dator på ett papper. Även om de i en viss utsträckning påverkades av varandras närvaro så uppmärksammade de samma saker hos datorn. Datorskärmen var av störst betydelse, tangentbordets knappar, musen och knapparna för att stänga av och sätta på datorn och datorskärmen. Detta antas bygga på de affordances, percipierade handlingserbjudanden, som de agerat gentemot och därmed uppmärksammat.
Meningsskapandet är en process som inte står skild från spridda påverkanskrafter. Råmaterialet som vi tolkar vår omvärld med är selektivt percipierad. Selektionen, som påvisats ovan, är formad av kulturen och tidigare erfarenheter men även av perceptionens kognitivt inbyggda begränsningar.
Jag skriver om internet ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. En grundläggande tanke är att internet integreras i vardagslivet. Vad är det för sociala och emotionella upplevelserna som skapas av denna integration? Hur förändras vår kommunikation med varandra? Hur kan man förstå förhållandet mellan teknik, individ och samhälle?
