Arkiv för september, 2008

Konsumtionshemmets förvandling? En ny chans att byta och ge bort saker med hjälp av internet

september 29, 2008 vid 1:17 e m · Arkiverad under konsumtion, sociala rörelser, web 2.0 ·Taggad , , , , , , , ,

Det har blivit en långtgående trend, som inte behöver vara speciellt specifik för vår tidsperiod,  att återanvända gamla varor och sätta in dem  nya sammanhang. Det finns stabila institutioner, eller snarare second-hand affärer, som möjliggör köp av begagnade kläder och andra varor. Detta bidrar till att förlänga en varas livstid och dess period för att vara del av en byteshandel med (ekonomisk som social) profit. Ytterligare ett steg kan tas om kontaktfamiljer upprättas, eller nätverk av gemensamt utbyte, eller gåvor, av varor.

Låt oss säga att en person eller gruppsammansättning (exempelvis en familj) håller på att renovera sitt köket i sin bostadsrätt. Skåpluckor, spis, lampor med mera håller på att bytas ut. Det var tio år sedan köket renoverades senaste gången. De lägger undan det som blivit över, som det inte är något fel på. Vissa lägger här ut en annons på någon informationsförmedlar webbsida för försäljning (exempelvis Blocket) och skriver att det finns diverse saker att hämta mot betalning eller gratis (på så sätt behöver de inte åka och kasta det för förbränning).

Den nya modellen som kan möjliggöras är att med hjälp av internet skapa en tjänst där allt går ut på att  byta eller ge bort saker, på så sätt kan saker återanvändas i väldigt stor utsträckning. Detta leder till att naturens resurser inte slits ut i lika hög grad som förut, att det kan ske ekonomiska besparingar. Nackdelen, kan också ses som något positivt, är att den (primära) konsumtionen kommer att minska (beroende på hur brett sådan här verksamhet sträcker sig).

Detta är en potential som finns lagrad på internet, på samma sätt som många familjer/personer delar på en och samma bil och bokar tider för användning av den på internet. Kollektiv möts, trådar skjuts ut från internet, det lockar till aktivitet på och utanför internet (dvs. i vardagen). Det som händer är att organiseringen av det som sker utanför internet skapas med utgångspunkt från en internetbaserad aktivitet. Mediet har, som sagt, en inneboende potentialitet, nu handlar det om att förvärva denna potentialitet för att forma framtida mänsklig aktivitet, som i viss mån är styrd över vad som faktiskt möjliggörs på internet tillsammans med sin egen kreativitet.

Kommentarer (2)

Håll dig till dina vänner från ”verkliga världen” på Facebook

september 17, 2008 vid 5:56 e m · Arkiverad under data mining, offline/online, självpresentation, smart mobs, sociala relationer, teknologisk determinism, teknologisk utveckling, övervakning ·Taggad , , , ,

I en intressant artikel på Techcrunch berättas det om hur användare av en Facebook-applikation blivit avregistrerade från sidan. I applikationen, PackRat http://apps.new.facebook.com/packrat/, tilldelas användaren ett samlarkort och efter detta påbörjas en jakt efter dubbletter. Detta sker genom att andra användare läggs till som vän varvid samlarkort kan stjälas, bytas och köpas.

Facebook har dock tagit bort några användare av applikationen, eftersom de inte följer användaravtalet. I avtalet framgår det att de ”vänner” som finns på sidan ska motsvara dem som finns utanför internet; de ska vara autentiska. I ett e-post meddelande, till en borttagen användare, formulerades borttagandet såhär:

Please note that Facebook accounts are meant for authentic usage only. This means that we expect accounts to reflect mainly ”real-world” contacts (i.e. your family, schoolmates, co-workers, etc.), rather than mainly ”internet-only” contacts. As stated on our home page, Facebook is a social utility that connects you with the people around you, not a ”social networking site”. It is meant to help reinforce pre-existing social connections, not build large groups of new ones. If this is in direct contrast to what you expected as legitimate Facebook usage, I apologize for any confusion. This is simply the intention behind the site.
Techcrunch

Detta modifierades senare till:

We recognize and appreciate that each person uses Facebook based on their own interests and preferences and are happy to see people meeting new friends on Facebook. To ensure users are comfortable on the site and not burdened by unsolicited contact, we encourage users to add people that reflect their real-world connections and create trusted networks.
Techcrunch

På bloggen apophenia beskrivs detta förfarande som teknologisk determinism, då användarna inte är i kontroll över hur sidan ska användas, utan användningen ska styras utifrån en förutbestämd idé om hur sidan ska användas. Det finns därför begränsningar i vad användaren får göra.

Detta kan ses stå i kontrast till vad ”webb 2.0″ menar med radikalt förtroende för dess användare, och därmed även för hur de använder sidan. Viktigt att betona är att Facebook, i praktiken, redan stödjer unidirektionella relationer (sådana som bara existerar över internet). Användarna interagerar i olika grupper på sidan eller träffas över sidan för att sedan träffas utanför internet (se exempelvis detta tidigare inlägg).

En del av att förutspråka denna (skenbara) autencitet kan vara för att skapa ett förtroende mellan användare, att det handlar om det faktiska livet utanför internet, på Facebook, och inte en medierad motsvarighet. Detta blir då något skenbart, för interaktioner sker annorlunda på internet än utanför internet. Eller så kan det vara fråga om att Facebook är intresserad av förmedla riktad reklam, där ”påhittade identiteter” via relationsskapande på internet inte ses till vara ett uttryck för den personens faktiska sociala nätverk. Därmed skulle det inte bli möjligt att samla information, och göra samma tolkningar, som en ”autentisk” motsvarighet. Detta är självklart spekulationer, men det kan ändå vara värt att beaktas.

Kommentarer (1)

Det fria flödet av information på internet

september 12, 2008 vid 8:15 e m · Arkiverad under centrum/periferi, digital/analog ·Taggad , , , , , ,

Flödet av information på internet är fritt i två bemärkelser. För det första, flödet kan ske obehindrat genom över ett nätverk av knytpunkter, tekniska såväl som mänskliga, där informationen når från källan till flertalet mottagare. För det andra, så är informationsflödet ofta gratis, eller en åtminstone en väldigt liten kostnad, för den enskilda individen att sända ut. Antalet mottagare är beroende av faktorer som var informationen publiceras, vad det är för information och dess förmåga att sprida sig.

Överlag skapas en rörelse från ett tidigare centrum för information till en gigantisk periferi. Visst har det varit så att information färdats mellan människor, i direkta möten, över telefon och via brev. Det gör det fortfarande. Men den stora spridningen av en statisk information i envägskommunikation genom ett medium har skett av traditionell media, såsom: television, radio och tidningar. Detta var centrumet, utifrån denna så spreds informationen, utan att direkt påverkas av sina mottagares reaktioner. Informationen var i viss mån fackgranskad, baserad på en ideologi eller agenda för mediet och en gemensamt överenskommen publiceringsetik. Centrumet består, det finns även representerat på internet, och nya aktörer och konglomerat fyller upp denna kärna. Dock är periferin av ”röster” mer påtaglig, de kan synas, de kan påverka som aldrig förr, speciellt om de formas till att skapa en gemensam röst. Visst skapas det en elit, där vissa personer som publicerar har en stor läsekrets och i olika grad nå ut med ett budskap. De kommer få större betydelser, tills de har utvidgat centrumet, till att även innesluta dem. Logiken består: det handlar om att hitta läsare.

Det som är problematiskt är att det inte finns några klara riktlinjer för vad som får publiceras i periferin. Ibland kan det vara aktörer som klampar någon, eller något, på tårna och gör en fadäs, samtidigt som personen ser det som en del av vad det innebär att blogga, eller vad det nu är för verksamhet som personen sysslar med. Detta är inte att förringa traditionella medier, som även dem kan göra liknande ”felsteg”. Detta är beroende av den etik som aktören ser sig beakta, om den ens är konceptualiserad. Anonymiteten är vansklig, men nödvändig, då detta möjliggör att den privata sfären upprätthålls.

Hemligheter kan läcka ut, eller handskas på ett sätt som är utom kontroll av dem som har intresse av att den aktuella informationen hålls inom en viss krets. Det har uppstått en ny synlighet, där ibland skonigslösa avslöjande läggs fram för allmän beskådan. Censur leder till att informationen hittar nya vägar, som det så många tidigare gånger visat sig, men att med internet underlättas det än mer än tidigare.

Detta inlägg kan ses om en del av debatten, men inte bara, om ”obduktionsbilderna på the Pirate Bay”. Några bloggröster om händelsen: Mikael Persson, Life of Peter, Anders Mildner.

Kommentera

Angående det sociala nätverkets utbredning på sociala nätverkssidor och de sociala relationernas kvalitet

september 11, 2008 vid 10:23 f m · Arkiverad under 1, självpresentation, sociala band, sociala nätverkssidor, syndikering, web 2.0, övervakning ·Taggad , , , , , , ,

Aristoteles dygdetik, där idealet är att vi ska sträva efter proportionalitet: varken gå till överdrift eller underdrift, sätts på prov med ny digital kommunikationsteknik. Överflödet av statisk  envägskommunikation möjliggör oproportionalitet. Å andra sidan, vem avgränsar vad som är proportionellt med avseende på syfte och mål. Exempelvis, antalet vänner som kan underhållas i förhållande till den möjliga insatsen har förändrats.

För det är besvärlig uppgift att återgälda många människors tjänster och ens eget liv hinner inte till för att fullgöra den dessutom är det överflödigt att ha flere [så!] sådana vänner än vad som är tillräckligt för ens eget liv, och det utgör ett hinder för en ädel livsföring. De behövs alltså inte. Likaså räcker det med några få vänner för ens nöjes skull, på samma sätt som litet krydda i maten är tillräcklig
(Aristoteles 1967, s. 272)

Vad då aynkrona/envägs- kommunikationstjänster gör är att de gör det möjligt att underhålla fler sociala relationer. Detta då rummet upphör och blir utsträckt i tiden. Ett aktuellt exempel blir då ”news feed”, flödet av aktivitet bland ens sociala kontakter på Facebook. På detta vis skapas information och viss mån en förståelse för vad den andra personen är och gör. Detta handlar dock inte om att kvalitativt stärka den sociala relationen, istället är det ett slags konstgjord andning. Då observationen inte medför ett direkt deltagande mellan parterna. Inte heller behöver det direkta deltagandet i asynkron kommunikation stärka det den sociala bandet kvalitativt. Det lyckade samspelet är beroende av den sociala relationens utformning i andra sociala sammanhang.

Måttfullheten och betydelsen i de enskilda sociala relationerna kan sättas ur spel då antalet överskrider en kognitiv, social och emotionell förmåga att handskas med. Detta är beroende av de sociala relationernas syfte, är det sociala relationer för nyttans skull kan det instrumentella underhållningen med asynkron information och belägenheter vara tillräckligt. Men däremot mer varaktiga och reciproka, där engagemanget i den andra ska övergår till en gemensam förståelse av varandras perspektiv, bli lidande. Måttfullheten blir då dock fortfarande vägledande för dessa, en utvald skara, precis som ” litet krydda i maten är tillräcklig”.

Visst möjliggör tekniken, men den separerar oss, och får oss att förlita oss på verktyg. Livet blir förs genom rader av programmering. ”Jag och du” blir till ”jag-det-du,” men vi kan alltid överskrida tekniken, och emotionellt engagera oss på varsitt håll.

Litteraturförteckning

Aristoteles. (1967). Den nikomachiska etiken. (M. Ringbom, Övers.) Göteborg: Daidalos.

Kommentera

Vårt medierade liv på internet

september 9, 2008 vid 8:28 e m · Arkiverad under McLuhan, användare/internet, digital footprint, emotioner, internetsociologi, kollektiva handlingar, offentligt/privat, självpresentation, skam, smart mobs, stolthet och skam, teknologisk utveckling, web 2.0 ·Taggad , , , , , ,

Skillnaderna mellan de medierade livet på internet och det utanför, med avseende på sociala relationer, behöver inte vara så olikt varandra. Aktiviteter medieras på internet och relationsbyggande bygger på för-existerande relationer. Tendensen är att inkludera livet utanför internet till internet, och vise versa, dvs. integrationen av internet i vardagen. Facebook utgör ett ypperligt exempel på hur dessa två världar möts samman och i förlängningen kan förstärka varandra. Detta då tjänsten baserar sig på för-existerande sociala relationer, från utanför internet. Möjligheten att förlänga nätverket på tjänsten blir beroende om man har haft kontakt med personen utanför internet.

Chansen att lära känna helt nya människor, från helt andra geografiska platser minskar. Marshall McLuhan menade att media, och teknikens utveckling, skulle skapa en ”global by”. En by där man kan känna sig mer nära FNs generalsekreterare Ban Ki-Moon än ens närmsta granne. Andra tankar kring detta är om att varje människa känner varandra i sex steg från varandra (se här).

Men om man avfärdar Facebook helt som en offline-replika så är man inne på fel spår. Facebook möjliggör kollektiva handlingar mellan personer som aldrig behöver ha träffat varandra tidigare. Detta kan ske genom spontana arrangemang, som att samla personer för en demonstration mot djurhållningen i Sverige. Än så länge är det många triviala uppslutningar som inträffar, som att samla personer till en knattematch i fotboll (läs tidigare inlägg). Det finns dock en oerhörd makt i detta, det är lätt att kalla det för demokrati, men det är en instabilitet som skapas. Människor kan agera utan förnuft och skapa oåterkalleliga situationer.

Detta kan relateras att människor ”skammar” varandra på internet, filmklipp och berättelser om pinsamma händelser kan spridas och fastna på internet. Många saker fastnar på internet, det skapas digitala fotavtryck. Vem är du? Är en fråga som med rätta ställs av människor, men alltför ofta så kommer svaret från en sökning på Google.

Kommentera

Webb 2.0-ifering av blocket.se

september 6, 2008 vid 5:37 e m · Arkiverad under ajax, data mining, syndikering, web 2.0 ·Taggad , , , , ,

Detta är den andra delen av den sista uppgiften som jag gjorde för min sommarkurs om webb 2.0 (se även, hur man kan tjäna pengar på webb 2.0, om social bokmärkeshantering och om vad webb 2.0 kan vara.

Mål

Presentera en affärsdrivande webbplats som betraktas inte ha anammat särskilt mycket av det som brukar förknippas med webb 2.0. Diskutera och föreslå webb 2.0-lösningar för webbplatsen.

Diskussion

Den affärsdrivande webbsida som kommer att diskuteras här är Blocket (www.blocket.se), som beskriver sig själv som Sveriges största köp- och säljmarknad. Denna tjänst förmedlar kontakt mellan konsumenter: köpare och säljare av begagnade varor. Blocket har haft ungefär samma utseende och funktionalitet i flera år. Annonser kategoriseras taxonomiskt och sökning sker i dessa kategorier. Profit skapas från att ta ut en fast avgift för att publicera annonser, profit kommer även från annonsförsäljning. Ur användbarhetsperspektiv kan det vara en fördel med att bevara en och samma design och funktionalitet. Det förslag som jag kommer att presentera kommer att bevara samma design och funktionalitet som finns idag. Men genom att lägga till webb 2.0-egenskaper så kan webbsidan bli än mer användbar och befästa Blockets dominans.

Ett viktigt ingrepp för att öka funktionaliteten och öka profiten för tjänsten är att skapa ett öppet API. Detta API skulle kunna ta emot olika förfrågningar från andra webbsidor. Parametrar som skulle kunna användas är olika nyckelord, orter, datum och pris. Detta gör det möjligt att göra mash-ups baserat på Blockets information. Profit kommer fortfarande genereras ifrån rådatan, då annonser fortfarande måste betalas för. Blocket har med andra ord data som är svår att återskapa, så länge annonserna fortsätter att komma in till tjänsten (O`Reilly 2005). För att ytterligare öka funktionaliteten i denna API kan annonser begåvas med användargenererade nyckelord som säljaren skapar för att beskriva objektet (O´Reilly 2005). Taggar generar taggmoln som gör att möjligheten att finna objekt som annars skulle bli svåra att finna möjliga och på så sätt utnyttjas den relativa långa svansen (O´Reilly 2005; Vossen & Hagemann 2007: 329). För att underlätta taggningen kan förslag presenteras. Taggning skulle även besökare kunna utföra och på så sätt utnyttja den kollektiva intelligensen men med risk för att denna funktion missbrukas. Dock handlar webb 2.0 om att lita på användarna av en tjänst (O`Reilly 2005). Det skulle även bli möjligt att prenumerera på vissa taggar, sökningar och kategorier med RSS/Atom-flöden. Denna information kan ingå i RSS-läsare och även denna information kan skapa mash-ups. Om användarna får möjlighet att spara annonser till sociala bokmärkessajter kan exponeringen för annonserna öka. Exempelvis kan det gå att publicera specifika annonser inom en grupp på Delicious som samlar på speciella bilar. Den långa svansen kan då utnyttjas än mer och nå nya segment av potentiella köpare (O´Reilly 2005; Vossen & Hageman 2007: 17ff). Utvecklingen av Blocket skulle överlag ske med ” perpetual beta”, för att analysera hur olika funktioner används av besökarna (O´Reilly 2005). Med informationen som besökarna ger ifrån sig i form av klick på länkar och med hjälp av ”data mining” kan webbsidan optimeras efter besökarnas behov.

Användarna ska kunna registrera sig på webbplatsen för att få tillgång till personliga RSS-flöden, förändringar bland sparade taggar och andra bevakningar. När användarna registrerar sig blir det också möjligt att samla in information om varifrån personen kommer, ålder, intressen och så vidare. Tillsammans med att analysera hur besökare klickar på webbplatsen så kan annonser rekommenderas för användaren, som passar dess ålder, intresse, var den bor någonstans, vad andra personer har klickat sig vidare till. Så det skulle också bli möjligt att via mash-ups använda mer dynamiska kartor som publiceras direkt på sidan istället för en länk till Enrio som idag. Om personen angett att den utnyttjar kollektivtrafiken kan färdvägar föreslås och mötesplatser anges. Den sociala informationen om besökaren och objektet kan också användas för att skapa relevanta annonser . Exempelvis kan annonser om flyttbilar visas om objektet till salu är stort och tungt. Dessutom kan enskilda registrerade användare utvärderas och betygsättas utifrån hur tidigare försäljningar har gått (jmf. Vossen & Hagemann 2007: 29).

När sökningar mot databasen sker kan förslag till sökord anges medan personen skriver in sina söktermer med hjälp av AJAX. På så sätt kan nya upptäckter göras genom dessa förslag. När sökresultatet presenteras kan även navigeringen ske med hjälp av AJAX, vilket innebär att webbsidan inte behöver laddas om. På så sätt kan besökaren klicka sig vidare och se fler annonser på kortare tid.

Referenser

O´Reilly, T., (2005), What Is Web 2.0: Design Patterns and Business Models for the Next Generation of Software, http://www.oreillynet.com/pub/a/oreilly/tim/news/2005/09/30/what-is-web-20.html, 2008-08-17

Vossen, G., Hagemann, S., (2007), Unleashing Web 2.0: From Concepts to Creativity, Morgan Kaufmann Publishers: San Francisco

Kommentera

Hur kan man tjäna pengar på webb 2.0: Fyra affärsmodeller

september 6, 2008 vid 5:23 e m · Arkiverad under affärsmodell, web 2.0 ·Taggad

Detta är den första delen av den sista uppgiften som jag gjorde för min sommarkurs om webb 2.0 (se även, om social bokmärkeshantering och om vad webb 2.0 kan vara.

Frågor som ska besvaras:

  • Vad finns det för generella affärsmodeller och principer som förknippas med webb 2.0?
  • Vad finns det för exempel på verksamheter som tillämpar dessa affärsmodeller och principer?

Diskussion

Vossen och Hagemann (2007: 241ff) beskriver fyra generella affärsmodeller som finns på internet idag: (1) provisionsbaserade, (2) annonseringsbaserade, (3) baserade informationsförmedling och (4) prenumerationsbaserade affärsmodeller.

(1). Provisionsbaserade affärsmodeller genererar profit genom att ta ut provision för att användare ska kunna utföra en viss tjänst (Vossen & Hagemann 2007: 243f). E-handel kan utföras mellan många olika aktörer, som mellan två företag (B2B), eller mellan konsumenter (C2C). I dessa fall finns det möjlighet att använda sig av provisionsbaserade lösningar. Ett exempel på en sådan tjänst är Blocket som tar ut en fast avgift för att publicera annonser på deras webbplats. För att öka förtroendet vid försäljning mellan konsumenter kan en pålitlig tredje part underlätta. Denna part ser till så att inga pengar utbetalas förens varan är mottagen (Vossen & Hagemann 2007: 32, 244). Internetgirot är ett sådant exempel. Tradera som är en auktionswebbsida som tar ut provision på vad ett objekt blir sålt för. Tradera har gjort det möjligt att integrera information om auktioner som finns på deras webbplats till andra webbsidor genom deras API, vilket även kan skapa nya innovativa mash-ups och generera mer profit för dess ägare genom att auktionen når nya besökare på andra platser (se Vossen & Hagemann 2007: 161ff).

(2). Användandet av annonser är välbeprövat för att generera profit från internetanvändning. Banners på webbsidor har använts länge. Google har format nya sätt att presentera annonser och för att utöka deras täckning och relevans. Google AdWords gör det möjligt att få annonsplats i form av sponsrade sökresultat vid sökning med Google. Söktermer köps i en budgivning tillsammans med hur populär sidan är (pagerank) så avgör det dess exponering vid sökningar på söktermerna (Vossen & Hagemann 2007: 227, 245). Google AdSense använder sig av samma annonsörer men gör det möjligt genom ett affiliateprogram att låta andra webbsidor presentera länkar som är relaterade till den aktuella sidan (Vossen & Hagemann 2007: 245ff). Betalning sker som mikrobetalningar per klick (pay per click) på länken till annonsören (Vossen & Hagemann 2007: 245, 248). Genom att tillåta att även små summor kan betalas för annonsering via Google är ett sätt att förlänga ”den långa svansen” (O´Reilly 2005; Vossen & Hagemann 2007: 248). Annonserna blir genom att kontextualiseras mer relevanta för besökaren.

(3). Affärsmodeller baserade på informationsförmedling handlar om att analysera den data som internetanvändare ger ifrån sig om deras vanor (Vossen & Hagemann 2007: 248). Tradedoubler är ett exempel på denna affärsmodell, då de spårar och analyserar onlineaktivitet, köpprocesser och interaktioner med sökord. De har även ett affiliateprogram för publicering av annonser.

Ju mer användare använder webbsidor desto mer data kan genereras och på så sätt underlättas analysen av hur sidan appellerar till dess användare (jmf. O´Reilly 2005). Genom att använda ”data mining” och analys av klickflöden går det att använda sociala data och kan skapa ett mervärde för användarna och profit kan genereras genom att denna information säljs (Vossen & Hagemann 2007: 251ff). Detta kan exempelvis skapa rekommendationer om liknande produkter eller sidor än den som besöks för tillfället, vilket bland annat bokförsäljningssidan Adlibris (www.adlibirs.se) använder sig av (jmf Vossen & Hagemann 2007: 30). Genom att använda data mining går det att analysera information från bloggar och liknande.  På så sätt kan en viral marknadsföringskampanj undersökas och en analys av spridningen av en vara eller varumärke kan utföras (Vossen & Hagemann 2007: 274). Tillgången till själva rådatan beskrivs av O`Reilly (2005) som ”the next ’Intel Inside’”, vilket betyder att stora vinster kan skapas genom att äga data som är svår att återskapa, som senare kan distribueras till andra webbsidor (jmf Vossen & Hagemann 2007: 251ff). Ett exempel på detta är Tele Atlas (www.teleatlas.com) som säljer satellitbilder. Profit kan då även skapas på lyckade mash-ups som kombinerar en tjänst med en annan, såsom WiFi-kartan (www.wifikartan.se) som kombinerar Google Maps med data skapad av användarna av tjänsten. Denna tjänst gör det möjligt att markera  platser med WiFi på en karta

(4). Prenumerationsbaserade affärsmodeller handlar om att prenumerera på en tjänst (Vossen & Hagemann 2007: 250). Ett exempel på denna affärsmodell, relaterat till internet, är internetleverantörer. Ofta används denna affärsmodell av tjänster baserade på öppen källkod, då extra tjänster, som support, görs möjligt genom prenumeration (Vossen & Hagemann 2007: 249). Program som skapas med öppen källkod delas och utvecklas, den kollektiva intelligensen används för att skapa något som en enskild individ skulle ha svårt av att klara av (O´Reilly 2005).

Referenser

O´Reilly, T., (2005), What Is Web 2.0: Design Patterns and Business Models for the Next Generation of Software, http://www.oreillynet.com/pub/a/oreilly/tim/news/2005/09/30/what-is-web-20.html, 2008-08-17

Vossen, G., Hagemann, S., (2007), Unleashing Web 2.0: From Concepts to Creativity, Morgan Kaufmann Publishers: San Francisco

Webbplatser

Adlibris, (www.adlibirs.se), 2008-08-24
Blocket, (www.blocket.se), 2008-08-24
Internetgirot, (www.internetgirot.se), 2008-08-24
Tradedoubler, (www.tradedoubler.se), 2008-08-24
Tradera, (www.tradera.se), 2008-08-24
Tele Atlas, (www.teleatlas.com), 2008-08-24
WiFi-kartan, (www.wifikartan.se), 2008-08-24

Kommentarer (1)