Återigen publicerar jag en mindre text från min sommarkurs i informatik. Se en tidigare text om webb 2.0 här. Texten kontrasterar social bokmärkeshantering, som Delicious, med mer traditionella former av bokmärkeshantering i webbläsaren. Dessutom kopplas Delicious, som tjänst, samman med den sociala och teknologiska utvecklingen webb 2.0.

————————————————————————————

Det traditionella sättet att spara bokmärken är att samla dem i ett bibliotek i webbläsaren. Kategoriseringen av dessa bokmärken sker i foldrar som bildar hierarkiska strukturer, det är med andra ord en sortering per taxonomi. Ett alternativt sätt att organisera bokmärken, eller för den delen information, är att kategorisera bokmärken med nyckelord, eller taggar. Detta kallas för att utnyttja ett ”flat name space”, vilket webbtjänsten Delicious (http://www.delicious.com) utnyttjar. Kategoriseringen av bokmärkena sker inte i relation till varandra i olika hierarkiska positioner som bildar en struktur med olika nivåer. I detta system hamnar istället kategoriseringen, i form av taggar, på samma nivå och relateras till varandra med hjälp av taggarna (Vossen & Hagemann 2007: 202). När flera användare kategoriserar tillsammans på detta vis, som på Delicious, kallas resultatet för folksonomi. Bokmärken delas mellan användare via den internetbaserade tjänsten och populariteten i olika taggar skapar ett konsensus om hur bokmärken ska kategoriseras och kännetecknas i detta system (Vossen & Hagemann 2007: 201). Webb 2.0 kännetecknas just av sådan här användning av kollektiv intelligens, för att skapa kunskap genom att involvera flera människors gemensamma aktivitet (O’Reilly 2005).

Delicious är ett av många exempel på en tjänst, det vill säga inte en mjukvara som installerats, för att skapa sociala bokmärken. Bakom kategoriseringen finns en personlig logik som annars brukar vara frånvarande när material kategoriseras hierarkiskt (Vossen & Hagemann 2007: 195; O’Reilly 2005). När flera användare, som har tillgång till tjänsten, sparar bokmärken skapas inte bara en uppsjö med olika taggar utan också möjligheter att söka igenom dessa och göra oplanerade upptäckter. Sådana skeenden kallas för ”serendipity” (Vossen & Hagemann 2007: 330). Detta sker ofta tack vare att mycket av den långa svansen framträder, det vill säga små som stora webbsidor kan uppmärksammas med hjälp av tjänsten (Vossen & Hagemann 2007: 17f, 329). Tjänsten blir dessutom bättre ju mer användarna använder den, ju fler bokmärken och taggar som läggs till, vilket kännetecknar utvecklingen inom webb 2.0 (Vossen & Hagemann 2007: 15f, 329; O’Reilly). Ytterligare ett kännetecken för webb 2.0 är att det existerar ett radikalt förtroende (”radical trust”), då användarna själva och godtyckligt får välja taggar för att kategorisera sitt material (O’Reilly 2005).

Genom att Delicious är en social tjänst är det också möjligt att prenumerera på bokmärken från andra användare, antingen genom att lägga till personen i ens nätverk på sajten, eller att skicka bokmärken till någon annan. Ett alternativt sätt är att använda RSS-flödet kopplat till en person, eller grupp som läses in av någon tjänst eller program, eller att dessa kopplas till olika webbsidor för att visa en aktivitet inom vissa taggar, grupper eller av en person. Detta möjliggörs av Delicious öppna API, som tillåter mash-ups och ”remixibilty”, som kännetecknar webb 2.0 (O’Reilly 2005). Användarna ses som medskapare till tjänsten, det är också tecken på det som kallas för webb 2.0 (O’Reilly 2005).

Vid situationen när bokmärken ska sparas är det möjligt att godtyckligt skriva in taggar som beskriver bokmärket, men det är också möjligt att se populära taggar och rekommenderade taggar. Genom att tillstå dessa alternativ kan det vara möjligt att skapa en större logik i en kategorisering av bokmärket. Det är dock inte tal om den semantik som avses med utvecklingen mot webb 3.0, där mer rigida struktureringssystem avses användas (jmf kapitel 5 Vossen & Hagemann 2007). Men att visa rekommenderade och populära taggar kan hindra kreativitet till att skapa nya taggar.

Referenser

O´Reilly, T., (2005), What Is Web 2.0: Design Patterns and Business Models for the Next Generation of Software, http://www.oreillynet.com/pub/a/oreilly/tim/news/2005/09/30/what-is-web-20.html, 2008-08-17

Vossen, G., Hagemann, S., (2007), Unleashing Web 2.0: From Concepts to Creativity, Morgan Kaufmann Publishers: San Francisco