Något som jag uppmärksammade under min senaste uppsats, när jag läste igenom väldigt många bloggar skrivna av unga föräldrar, var att det förekom väldigt många särskrivningar och språkfel. Detta leder till problem då texter ofta blir svårförståeliga. Ytterligare konsekvenser av detta var att kommentarer som påpekade dessa brister gjorde kopplingen mellan språklig oförmåga och grad av att vara mogen, med avseende på att vara mogen för att ta hand om ett barn.
Viktigt att poängtera är att det svenska språket förändras efter dess talares användning. Kanske kommer det skapas en större acceptans och kanske förändring av språket om särskrivningar och språkfel blir än mer frekventa.
Mia* sade
Apropå påpekande: “det signalerar en okunnighet och omogenhet generellt, inte bara när det svenska språket.” – min läsning hakade upp sig där. Jag är språk- och stavnings[över]känslig, vilket blir jobbigt när man läser mycket på nätet. Men under åren har jag blivit avtrubbad så nu är det inte säkert att jag reagerar på fel, och dessutom sker det i så fall bara första gången jag läser texten ifråga.
Jag har en känsla av att din blogg skulle kunna vara intressant att följa.
En undran… vad ville du säga med det här inlägget?
moland sade
Kul att du har hittat hit och tycker att bloggen verkar vara intressant! Fortsätt kommentera!
Du har helt rätt i att det var en konstig mening. Som du säger, det finns konstiga meningar, grammatiska fel och så vidare överallt på internet. Det finns inga redaktörer som konturläser och korrigerar ens texter. Undantaget är att man gör som du: kommenterar. Möjligtvis kan man även förlita sig på olika ”artificiella” språkkontroller, såsom stavningskontroll.
Kanske är det så att folk blir mer avtrubbade. Detta gäller då framförallt bloggtexter som nästan kännetecknas för att innehålla många språkliga brister. Detta skapar bloggen som media och dess egenhet av att vara personlig och avspeglar hastigheten varvid inlägget skapades. Anledningen till att du fann min mening besynnerlig var just detta: blogginlägg skrivs hastigt. Blogginlägg kan också förstås som en förlängning av ens tankar, som tar sig en ostrukturerad form.
Men det viktiga i bloggarna, som de unga föräldrarna har, är: kopplingen mellan ålder, språkliga brister, omogenhet och föräldrarollen. Uppsatsen som jag har fått denna koppling från finns här. För att dra en ganska långtgående slutsats: det handlar om att de unga föräldrarna inte kan ta hand om sina barn för att de stavar dåligt i sina bloggar.
Mia* sade
Jag hoppas att jag inte gör dig besviken nu, men mitt problem med meningen hade snarare att göra med att det saknades ett ord (eller flera, beroende på hur du i tanken uttryckte dig). Nog borde det väl ha stått “inte bara när det gäller det svenska språket”?
Sedan tycker jag att du tar på dig ett par alldeles stora skor när du påstår att “blogginlägg skrivs hastigt” och “en förlängning av ens tankar” och “ostrukturerad form”, men jag får väl anta att du då avser de där unga föräldrarna som “stavar dåligt i sina bloggar” snarare än bloggar i allmänhet, så du må vara ursäktad.
moland sade
Det känns som att jag kan sitta och ändra fram och tillbaka och verkligen arbeta igenom texten, men då försvinner själva syftet med denna blogg. Självklart ska det framgå vad man menar i texten. Det ska i huvudsak vara så att det är tankar som bearbetas över tid, i flera blogginlägg.
Det finns en risk för att granskandet av texten tar för lång tid, i proportion till vinsten av det (då talar jag om detta bloggmedia). Viktigt är också att bloggen kan betraktas som en hybrid mellan talspråk och skriftspråk, för var befinner den sig egentligen, vad är det för något? Inte har man samma prestationskrav på sig i sin egen dagbok, om bloggen betraktas som det, kanske mer om det är en blogg som recenserar matställen för en tidning. Visserligen möter många bloggar en publik och därmed kan högre krav ställas.
Själva tanken med blogginlägg är att det inte ska gå igenom någon lång kedja av kontrollmekanismer. Det är oftast skrivna för stunden i stunden. Men det existerar ju självklart olika användning av bloggen, en del kanske är otroligt noga med sina texters utformning, en del handlar det mer om att ett innehåll ska förmedlas på ett snabbt sätt.
När jag säger att blogginlägg tar sig formen av ens tankar menar jag inte direkt avbild, eftersom att tankarna finns någon annanstans. Det jag menar är att, som jag skrev/sa tidigare, ibland är det inte texten som är huvudsaken utan ett sätt att förmedla det man för stunden befinner sig i på ett omedelbart sätt. Detta kan väl ske mer med mycket eftertanke och stringens, men då känns det som att det är en sådan lång process med att tänka om och göra nytt att det ursprungliga tanken försvinner.
Antar att du uppfattar detta inlägg som en attack mot alla bloggar som skrivs, men som du säger det material jag gick på när jag diskuterade detta var just unga föräldrar. Problemet är inte att de skriver på fel sätt, felet är att deras person och förmåga att ta hand om sina barn ifrågasätts. Sen när gör man kopplingen mellan kunskaper i svenska och förmåga att visa empati och så vidare för sitt barn. Det som påpekas är att åldern inte är inne för att skaffa barn, att utbildning ska avklaras och därmed indikerar språkkunskaper att personen inte har tillräcklig utbildning eller för den delen ålder.
Jag läser många välskrivna bloggar på både engelska och på svenska, men de är oftast skrivna av akademiker där det finns vissa implicita krav. Självklart stöter jag ofta på språkliga brister och fel även där, men det är inte alls samma miljö som för de unga föräldrarna.
Fortsätt att kommentera! Det behövs!
(Har förändrat den ursprungliga texten, tack vare din kritik)