Internetsociologi

Inom ramen för en internetbaserad kurs i informatik, som jag läser under sommaren, har denna fråga fungerat som utgångspunkt för kursen. Såhär gav jag ett avgränsat perspektiv på ett möjligt svar:

”Vad är webb 2.0?” För att besvara denna fråga kan först och främst begreppet i sig granskas. Med ”webb” indikeras att det handlar om internet, närmare bestämt webben. Benämningen ”2.0” indikerar en förändring från ett tidigare tillstånd: något som inte längre är ”1.0”, samt anspelar på den datorterminologi som används för att beteckna en version i utvecklingen av exempelvis datorprogram. Således kan begreppet stå för en ny fas, en ny version av webben, som har potential att uppgraderas till ännu en ny version. Men webben utvecklas inte revolutionärt, det är något som utvecklas över tid genom ett samspel mellan teknologisk innovation, ekonomiska förutsättningar och individers ianspråktagande av tekniken (Vossen & Hagemann 2007: 137). Webben är inte heller helt homogen, det som kan känneteckna webb 2.0 lär inte finnas i allt som existerar på webben, utan begreppet används för att framhäva vissa egenskaper och tendenser. Det handlar således om att framlägga karaktäristiska utvecklingsmönster.

I en av de grundläggande publikationerna om webb 2.0, av O´Reilly (2005), så presenteras begreppet som en utvecklingstrend och läggs fram i ett perspektiv för att intressera företag att lära sig mer och skapa profit på denna trend. Även Vossen och Hagemann (2007) har ett bias mot detta perspektiv, men ger en mer detaljerad beskrivning av det som presenteras av O´Reilly (2005). Däremot bygger inte dessa författare upp sitt ”webb 2.0-begrepp” på specifika egenskaper hos överlevarna av IT-bubblan, alltså konsekvensen av att IT-företag övervärderades vilket resulterade i flera börskrascher över världen, som O´Reilly (2005) gör i form av dikotomierna: före/efter IT-bubblan eller webb 1.0/webb 2.0. De ser snarare webb 2.0 som resultatet av samgåendet och samverkan mellan ”data”, ”funktionalitet” och ”socialisation”. Data är de tjänster och applikationer som utvecklats och presenteras på internet. Funktionalitet handlar om de teknologiska innovationer som möjliggjort utvecklingen av internets infrastruktur och slutligen socialisation som handlar om hur webben i själva verket används av personer och organisationer (Vossen & Hagemann 2007: 65).

Fokus har, i och med webb 2.0, förflyttats från att informationen på webben samlas i färdigförpackade statiska presentationer, som framförallt styrdes av företag och annonsörer, till att istället aktivera användarna av webben till att bli medskapare av det som presenteras för dem själva och för andra (Vossen & Hagemann 2007: 66). Detta nya engagemang väcker frågor om gränsen mellan privat och offentligt. Den förstorade rollen för den enskilde användaren visar sig i hur dess kompetens används i utvecklingen av tjänster på webben. Grundtanken är att tjänsterna ska bli bättre ju mer användarna använder dem (Vossen & Hagemann 2007: 15f). Detta baserar sig på att den skapade helheten (kompetensen/kunskapen) är större än de individuella delarnas kompetenser/kunskaper (se http://en.wikipedia.org/wiki/Emergence, 2008-06-30). Effektiv användning av detta fenomen, genom teknik och applikationer, skapar kunskap och produktiva samarbeten, som exempelvis det användargenererade uppslagsverket Wikipedia.

Tillgängliggörandet av kärndata, såsom exempelvis satellitkartor, som kan överföras till andra tjänster på webben skapar en ekonomisk vinstpotential att äga dessa kärndata (O`Reilly 2005). Förflyttningar av information över webben, som förefaller att vara gratis för slutanvändaren, har blivit snabbare och enklare genom teknologisk innovation och hanteras nu på ett mer effektivt sätt via applikationer som beter sig mer som skrivbordsbaserade applikationer i sin presentation för slutanvändaren (Vossen & Hagemann 2007: 67). Den information som finns tillgänglig på internet, eller exempelvis som produkter i internetbutiker, tenderar att ta till vara på webbens potential att skapa tillgänglighet för små och udda varor/information till att nå slutanvändaren (Vossen & Hagemann 2007: 18). Information går i riktning mot att nu ”stötas ut” och anpassas gentemot slutanvändaren behov, som att ta del av de senaste uppdateringarna av en webbsida, istället för ett repetitivt engagemang hos användaren (Vossen & Hagemann 2007: 167). Ofta tenderar detta nya engagemang till att skapa ett mervärde hos det ursprungliga information, som att ge ett omdöme om en produkt, och på så sätt bidra till utvecklingen av informationen (Vossen & Hagemann 2007: 67). Här väcks frågor om engagemang och förtroende mellan användare samt hur information uppmärksammas på webben.

Referenser

O´Reilly,T. , (2005), What Is Web 2.0: Design Patterns and Business Models for the Next Generation of Software, http://www.oreillynet.com/pub/a/oreilly/tim/news/2005/09/30/what-is-web-20.html, 2008-06-12<o:p></o:p>

Vossen, G., Hagemann, S., (2007), Unleashing Web 2.0: From Concepts to Creativity, Morgan Kaufmann Publishers: San Francisco <o:p></o:p>

Wikipedia, http://en.wikipedia.org/wiki/Emergence, 2008-06-30