Per Wirtén, chefredaktören för samhällsmagasinet Arena, reagerar över “skvallerflodens” förändring i tidningens aprilnummer. Internet gör, enligt honom, att skvaller och paparazzibilder får en ny status på mediemarknaden. Det som tidigare tillhörde den traditionella pappersbundna kvällspressens inkomstkälla ska nu ha blivit något som gratis kan klickas fram på datorskärmen. Författaren menar att detta för med sig att den traditionella papperspressen, såsom Aftonbladet och Expressen, kan sonika återgå till sin tidigare form som “fräcka nyhetstidningar”. Detta sätter verkligen stort hopp till att internet ska ta hand om det “mjuka” och snaskiga mediehändelserna medan kvällspressen ska stå som solida institutioner och förmedla nyheter, likt morgontidningarna.
Antagandet om att tidningarna kommer att återgå till någon tidigare form och nytt tilltal är knappast sannolikt. Vad är det som säger att medieanvändarnas konsumtion av skvaller och bilder mättas med internet? Inte heller är det sannolikt att kvällstidningar, som skapar sin profit på lösnummer, skulle bli mer inriktade mot, som jag tolkar det, “hårda” nyheter. Där redan morgontidningarna som ger nyheter efter ett mindre kändiscentrerat perspektiv.
I konkurrenshänseende så har kvällstidningarna, i jämförelse med internetmedier, fortfarande den stora fördelen av att vara i den icke-medierade delen av människors liv. De finns i tryck, i fysisk gestalt och löpsedlarna hänger synliga intill tobaksaffären. De bryter in i vardagen på ett tvingande sätt. Internet innebär ofta att individen själv får söka reda på innehållet och inte få det direkt presenterat förrän personen möts av en webbsida. Mediekonsumenter kommer att ta till sig kvällstidningarna, som kanske får närma sig det som sker på internet allt eftersom att det blir en större del av människors liv. Samtidigt har de möjlighet att använda sig av internetgenererat innehåll för att skapa rubriker. Än så länge lever den icke-digitaliserade tidningen.
